Jag vet inte om jag snabbt är på väg mot pensionen eller på något sätt på väg tillbaka till dagis. Jag kan inte sova längre än till halv tio längre. Jag somnar 02:30 på fredag och vaknar 8:20 på lördag. Klarvaken, redo att “ta vara på dagen”, något jag aldrig gjort förut med min vanliga dygnsrytm. Dags att sluta starta varje mening med jag och gå vidare med inlägget. 
Fick ett sms av Angelica strax efter jag vaknat i lördags om picknick, och varför inte när man ändå är uppe och solen skiner? Dock blåste det satan och var blixthalka, på ett sådant sätt att det går blixtsnabbt att halka. Vilken glidare jag var i mina Converse. Mysigt var det trots allt och gott fika. Efter dryga två timmar drog jag mig hemöver med djupfrysta fötter. 
 
 

Det blev ingen fest pga sjukdom, men det var nog lika bra för min del eftersom jag varit så opeppad på sistone. Istället blev det matteplugg vilket kanske inte var det minst patetiska sådär på en lördagkväll. Söndag blev plugg och idag är det plugg. Och tvätt. 

Varsegod en låt. Min favorit för tillfället och ännu en låt som får mig att ångra att jag inte lärt mig spela trummor.