Will you tell me once again, how we’re gonna be just friends
Nollningen är slut och det känns faktiskt jävligt tråkigt. Hur sliten jag än blivit de senaste tre veckorna så har det varit sjukt värt det. Nya människor, lek, alkohol, cyklande, sittningar och så jävla mycket mer.
Den senaste veckan har det varit riktigt ljuvligt väder. Värme och sol, som jag saknat er. Förra lördagen hade vi Mission Impossible där vi gick omkring utklädda i alla möjliga sportrelaterade utstyrslar på olika stationer i stan. Det var första dagen det blev riktigt varmt igen, vilket jag inte visste förrän jag satt mig på cykeln. Jag som varit duktig och tagit på mig långkalsonger för en gångs skull. Vilket misstag.
Resten av veckan har det varit lådbilsrace, finsittning, äcklig äcklig äcklig bakistorsdag och till sist tältning som avslut på nollningen. Sad face. Det är en förjävla härlig hög människor jag träffat.
Nu ska jag återgå till mitt matteplugg. Matematiska formler bevisar inte sig själv. Här får ni bäst musik just nu och den senaste månaden:






